Nu har jag gjort mitt första sjukhusbesök i Kina och det var en mindre trevlig upplevelse.
Allting började under akrobatikpasset då vi skulle göra en assisterande bakåtvolt, mitt i volten någonstans råkar jag knocka Master Bao så hårt att han flyger in i väggen och ner på golvet och också tappar greppet om mig så jag landar snett rakt på foten, det gör självklart ont så jag sätter mig ner och vilar. Efter ett tag är den okej igen, går på Applikationsträningen, funkar bra det också. Sedan går jag en promenad för att handla tvättmedel och på tillbakavägen börjar foten att göra ont, jag tar av mig skorna och sätter mig och vilar och inom loppet av 20 min svullnar min fot upp och gör grymt ont. Jag haltar in till Master Du, han säger att om den gör ont i morgon så åker vi till sjukhuset, jag hoppar in på mitt rum, ligger där ett tag, foten börjar göra ännu mer ont trots att jag inte rör den en millimeter och till slut gör den så fruktansvärt ont att jag inte står ut mer så jag stapplar ut på ett ben gråtandes och Master Du hittar mig och hämtar Master Bao så vi åker in till sjukhuset direkt på skolans lilla scooter. Sjukhuset var bara så….smutsigt…kallt, folk spottar på golvet, vandrar lite som de vill i  läkarrummen, privacy finns inte. Jag fick gå före i kön för att jag är utlänning, alltid något men jag hade en publik på 7 kineser när jag blir undersökt och Master Bao berättar var som hänt.

Sen röntgar vi min fot och ingenting är brutet tack och lov men foten är svullen på 4-5 olika ställen så jag kan inte böja den åt något håll.
Läkaren..som för övrigt hade på sig något som såg ut som en kockmössa och satt och rökte på sin ”mottagning” skrev ut några lustigt färgade piller som jag ska ta 20 stycken om dagen. Lisa förklarade att de gulröda är för blodcirkulation och att dra ner svullnaden, vad de vitblåa är har jag ingen aning om men foten gör inte lika ont när jag tar dom så det gör inte så mycket, får lite hjärtklappning men hellre det än olidlig smärta. Så jag är bitter eftersom vi precis börjat träna igen och här sitter jag på rummet och har dötråkigt.
Foten är bättre idag åtminstone, mycket bättre, jag kan röra på den och känner inte det starka behovet av att bara hugga av den längre.

Under nyåret hände massa lustiga saker som inte är relaterade till träningen men jag kan kort nämna att Grant, sydafrikanen, brände nästan ner skolan med en raket. Det började som en liten eld och spreds sig så pass mycket att vi alla var tvungna att rycka ut med filtar och vatten för att släcka den, hade den spridit sig lite mer till höger hade hela byggnaden brunnit upp. Så nu är det en kolsvart fläck ute på gräsmattan med en diameter på 15 m kanske? Sedan när vi var inne i staden så såg vi en bilkrasch live då en TukTuk bara flög iväg så vi utlänningar sprang till undsättning och drog ut de som var inuti och reste TukTuken som för övrigt var i bättre skick än bilen, robusta saker det där.

Förhoppningsvis kan jag fortsätta träningen snart och det blir inga fler bakåtvolter för min del på ett tag.