Många tränar kampsport. Ännu fler vill träna, men har fått en fix ide som hindrar dem ifrån att besöka träningslokalen. Det gäller både nya förmågor som ännu inte vågat prova och mer erfarna utövare som haft ett längre uppehåll. Som en välbehövlig skjuts i rätt riktning, avlivar vi härmed fyra populära svepskäl om varför man inte kan träna just nu.

JAG SKA BARA KOMMA I FORM FÖRST …
Träning handlar om att komma i form, det kommer på köpet bara man släpar sig iväg till klubben och kör igång. De flesta som planerar att fixa till fysiken först, kommer aldrig till gymmet eller löparbanan, än mindre slutar de på någon kampsportsklubb. Alla varianter av kampsport kommer att utsätta din kropp för påfrestningar som är unikt för den stilen, och det enda sättet att bli fysiskt rustad för detta är att … träna den stilen. Joggingrundor och aerobicspass nere på gymmet kommer inte ge dig den fysik du behöver ändå. Så nej, du ska inte ”komma i form” först.

JAG VILL INTE FÅ BLOMKÅLSÖRON OCH NÄSAN NÄCKT …
Det är betydligt vanligare att nybörjare bönar om att få börja sparras, än att någon tycker att det påbörjas för tidigt. Om en klubb lät sina elever slå på varandra innan de var redo att hantera slagväxling, hade den klubben inte blivit långvarig. Dessutom är det aldrig ett krav. Ingen som inte vill fightas, behöver göra det. Majoriteten av de som tränar kampsport är motionärer som kör för skojs skull, i lagom doser och lagom hårt. Det tar i regel åratal att komma upp till den proffsnivå där man sparras fullt ut. Använd skydd, använd sunt förnuft och sätt din egen nivå, och du kommer inte bli utsatt för mer yttre våld än du är beredd att ta.

MEN JAG HAR TAPPAT SÅ MYCKET …
Skamfilat ego är en börda vi alla får bära någon gång. Särskilt mycket svider det om man minns dagar av toppform och bländande teknik, och inser hur formkurvan numera befinner sig en klar klasskillnad längre ner. Det är svårt att återvända som en blekare kopia av sig själv. Men saken är den att omgivningen sällan har så stor koll som vi tror. Antagligen var dina träningskompisar inte ens med på den gamla goda tiden när du var Hercules. Därmed fattar de heller inte att du har dekat ner dig sedan dess. Om någon mot all förmodan skulle upptäcka att du har blivit sämre, kommer de antagligen vända det till att de själva har blivit otroligt mycket bättre. Det där med ego svänger fint åt båda hållen. Bara formkurvan pekar uppåt igen, genom att man faktiskt tog sig tillbaka och börjare träna igen, kommer motivationen tillbaka.

JAG VET INTE RIKTIGT VAD JAG VILL TRÄNA …
Det vet ingen, förrän man testar. En titt på historien bakom vilken framgångsrik fighter som helst, visar att ingen visste från början. Man kör igång med en stil, inser att vissa aspekter är roligare än andra, och hittar en ny stil som man trivs ännu bättre med. Och så vidare. En naturlig utveckling som alla fighters går igenom. Fundera mindre på vilken variant av kampsport som du tror är bäst eller mest effektiv, och titta mer på vad som verkar kul. Eller använd en karta och provkör på det stället som ligger bäst till geografiskt. Ännu har ingen kommit på ett bättre sätt att hitta rätt, än att prova sig fram.

Sådär ja. Kombinera detta inlägg med inlägget som heter Tips för nybörjare så har du inte en ursäkt för att inte börja träna och när du börjat kommer du också klara av träningen galant.

Andréas Sjöblom – chefsinstruktör Borås