Stridens grunder

Strid genomförs på två sätt: anfall eller försvar.

Anfallet syftar till att nedkämpa en motståndare, d v s försätta ur stridbart skick.

Försvar syftar till hålla sin position och hindra motståndarens tekniker från att uppnå verkan.

Att välja anfall eller försvar i en strid är i sig ingen strategisk fråga, den är mer taktisk. Strategiska frågar handlar istället om de principer som det system du tillämpar. Detta är avgörande för hur din träning sker över tiden och hur du långsiktigt kommer att utvecklas.

Ett systems principer kan ex vara att ”strid bygger på nära avstånd”, om ditt system har en sådan princip kommer din träning troligen att vara inriktad mot låga sparkar, armbågar, knä och låstekniker. Det är mycket viktigt att de strategiska principerna som tillämpas och teknikerna som tränas har en överensstämmelse. Om detta stämmer kommer eleven på kortare tid att uppnå ett flöde av tekniker i fri kamp, och på sikt kommer eleven att utveckla egna metoder och tekniker.

Överensstämmelse, d v s att det finns ett sammanhang i träningen, i kombination med enkelhet är definitivt en framgångsfaktor i strid på liv och död.

Överensstämmelse har vi redan berört, men vad innebär egentligen enkelhet? Enkelhet behöver INTE innebära att du bara tillämpar ett fåtal tekniker som är enkla att utföra. Enkelhet handlar om att bryta ner en tekniks beståndsdelar för att finna den minsta gemensamma nämnaren på olika nivåer med andra tekniker. Genom att sträva efter detta så kommer tekniker att enklare kunna kategoriseras, och trots att de visuellt kan skilja sig så är de i sin innersta kärna lika.

Slutsatsen är att ett system som är byggt efter principerna enkelhet och överensstämmelse, kan trots en bred omfattning, vara mycket lätt att använda i strid beroende på att tekniken föds ur samma kärna. För den som studerar Fem Formers Strid är kärnan verkan. Vi kan jämföra med andra system som exempelvis fokuserar på skönhet, snabbhet eller aggressivitet.

Förberedd vinner

Det är inte vid första självförsvarssituationen man ska uppleva hur det känns att få hårda slag mot kroppen, känna rädslan blockera ens rationella handlingar, eller hur det känns att plötsligt bli attackerad av flera personer.

Förberedelser inför strid kan göras på flera olika sätt. En metod är att studera psykiska stridsreaktioner så man blir medveten om kroppens naturliga reaktioner vid stress. En annan metod är också att träna realistiskt. Detta innebär stora risker och kräver att utövarna är väl förberedda.

Realistiska övningar ger ofta en utövare en ny dimension på hur kung fu egentligen är uppbyggt som system, dvs strid utan skydd och regler.

Överraskning

Med överraskning kan du med små medel få stor verkan, om du är beredd att ta en större risk. Det är viktigt att skilja på att chansa och ta en risk. Chanser tar vi aldrig i en strid på liv och död. Du kan jämföra chansa med att vinna på en lott, och strid är definitivt inget lotteri. Risken är kalkylerad och skulle ditt överraskningsmoment misslyckas så kan du tillämpa en alternativ handling. Du är alltså inte uträknad bara för att din överraskning misslyckas.

Överraskning kan kategoriseras enligt följande:

  1. Tekniskt överraskningsmoment
    Detta kallas också för en fint. Motståndaren förväntar sig en specifik teknik, som kanske t o m påbörjas, men övergår sedan i en annan teknik.
  2. Reflexmässig överraskning
    Här utnyttjar man kroppens inbyggda skydd för att framkalla en reaktion, ex att slå mot ögat eller grenen, och då få kroppens automatiska skydd att utlösa. När denna utlöser så attackeras ett annat skyddat område.
  3. Psykologisk överraskning
    Här får man kroppens sinne att reagera på något hotfullt. Detta kan vara ett högt skrik som paralyserar motståndaren, eller att med hotfull blick göra
    motståndaren osäker. Möjligheterna är stora och det är bara fantasin som sätter gränser.
  4. Taktisk anpassning
    Taktisk anpassning är egentligen ingen överraskning, men däremot kan motståndaren uppfatta det som om en överraskning om taktiken plötsligt skiljer. Ett exempel på detta är att gå från att vara passiv och svag, till att plötsligt explodera i attack och mod.

Styrkeförhållande

En analys av styrkeförhållanden inför en kamp syftar till att ge dig ett taktisk övertag. Detta är otroligt värdefullt och är en framgångsfaktor. Det finns hur många exempel inom den militära striden på hur avgöranden har fällts genom analys av ens fiendes förmåga. Det finns dock en massa klyschor som motsäger detta, ex ”anfall är bästa försvar” o s v. Det finns dock inga generella bevis för att detta skulle vara en definitiv framgångsfaktor, så att lära ut detta som generell metod till en elev är att lura den på sanningen.

Inom det militära krävs styrkeförhållandet 3:1 för att ha goda möjligheter att lyckas med sitt anfall. Du skall alltså vara tre gånger bättre, men hur blir du det i strid ”man mot man”? För att kunna bedöma detta måste du fastställa dina egenskaper som kämpe. Du kan jämföra det med en Schweizisk armékniv, där varje verktyg representerar en viss egenskap. När egenskaperna väl är definierade gäller det att avgöra deras förmåga och möjligheter att uppnå verkan.

Räckvidd och vikt

I militär strid så är räckvidd oerhört viktigt att hantera. Att med en stridsvagn hamna i en situation där fiende kan nå oss med sina vapen, men vi kan inte nå dem är förödande. Detta kan hanteras på lite olika sätt, exempelvis bättre skydd så vi klarar att bli träffade, någon form av motmedel som stör fiendens vapen, eller att vi med vår stridsvagn utnyttjar terrängen som skydd i kombination med hög rörlighet.

Frågan är om detta kan användas av en stridskonstutövare? Svaret är definitivt ja. Frågan är om stridskonstutövare tillämpar det? Svaret är med viss reservation nej. Det finns dessvärre få mästare som förstår hur man kan analysera ”slagfältets” fysiska förutsättningar, och göra dessa till sin egen fördel.

Lång räckvidd, m a o långa armar, uppfattas självklart som en fördel. Den med längre räckvidd kan träffa motståndarens kropp innan den andre kan träffa. Frågan är hur man kan kompensera kortare räckvidd och dessutom göra det till sin fördel?

Den som tränar för mig lär sig att hantera tre grundläggande avståndsdimensioner:

  1. Avståndet är så långt att ingen av motståndarna når varandra. Här gäller det att få en bra position för såväl attack som försvar.
  2. Avståndet är så långt att båda utövarna når varandra med de tekniker som har längst räckvidd. Här gäller det för den med kortare räckvidd att inledningsvis ha ett starkt försvar för att sedan blixtsnabbt kunna övergå till attack.
  3. Avståndet är nu så kort att utövarna kan brottas.

När det sedan gäller vikt så är detta också en viktig faktor och framförallt är det viktigt i närkamp. Vikten kan i närkamp spela en avgörande roll. Jämför med en brottningsmatch där framgången är avhängd på i vilken viktgrupp man blir placerad.

För att sammanfatta avsnittet om taktik så är det en mycket viktig del i att bli en framgångsrik utövare i stridskonst. En bra taktik hjälper oss att utveckla våra starka och svaga sidor, samt gör vi hamnar i förhandssituationer, d v s vi styr striden och är inte i efterhand.